Utsidan finns inuti

Det är få tillfällen jag känner mej rikare än när min strumplåda är fylld till bredden med hela strumpor och linneskåpet innehåller massor med handdukar och påslakanset vikta i prydliga rader.

Jag har börjat dagen på ett ytters soft sätt. Datorn i knät och lite kaffe som jag intagit i soffan under täcket. Idag är tanken att jag ska fixa med vårt sovrum/garderob. Jag vet, jag har sagt det förut men idag ska det verkligen ske för jag håller på att tappa förståndet. Kan inte riktigt klä mej. Har blivit så att jag tar vad jag hittar. Så kan vi ju inte ha det! Vi har egentligen en hel del garderober i den här lägenheten men saker vill inte riktigt få plats ändå. Nu har jag införskaffat två klädställningar och stänger att hänga kläder på. Vi får se hur det blir!

Nu är jag hemma igen! Gårdagskvällen (visst heter det går-DAGS-kvällen? Har noterat att många skriver gårkvällen) spenderade jag med min fina, fina A, massa prat och en flaska vin. Jag är sjutton beroende av den här fina, lilla människan. Hon är klok, oändligt smart och när jag får umgås med henne mår jag så himla bra! Jisses vad det är viktigt med fina vänner!

"Jaha, och nu visste inte jag att du tillhörde den socialdemokratiska valberedningen?"

Jag är hemma hos min mamma nu. Det är skönt. Jag trivs här i skogsbrynet. Så mycket bloggning brukar det dock inte bli när jag är här. Varför vet jag egentligen inte? Men på fredag är jag hemma igen. Hemma hos mej! Ser fram emot det för då ska jag hänga med min finaste A.

Vad skulle jag inte göra för att ha det så här precis just nu!

Jag har fått för mej att mitt sätt att läsa bloggar är lite omständligt och ovanligt. Så här gör jag: Jag går in på min egen blogg och klickar igenom min egen länklista minst två-tre gånger om  dagen. Sen går jag in på bloglovin för att kolla nya inlägg på bloggar som jag inte har i min länklista men som jag gillar eller tycker är intressanta. Listan på bloglovin stuvar jag också om  ganska ofta. Jag antar att jag skulle kunna ha någon typ av bloggläsare men för mej är det lite av överraskningsmoment av att klicka igenom länklistan och se om det kommit något nytt som gör hela grejen.

Jag har sålt kattunge. Min mest älskade lilla fina, speciella katt. Det keligaste som kattvärlden skådat. Vi fick kattungar i villervallan när min mamma blev sjuk. Det var inte alls meningen men nu blev det så. Den här lilla mannen har jag varit så förälskad i. Det gör lite ont i hjärtat. Eller ganska mycket faktist. Men han fick komma till den finaste lilla familjen och jag har ingen tvekan om att han får det bra.

30-dagarsutmaningen gick ju sådär för mej. Är fortfarande inte klar fast jag har hållit på i flera månader. Vi får se om detta går bättre!

Tittade ut i morse och då såg det ut så här! Allt bara yr och blåser omkring. Undrar om jag ens kommer ut?

Idag är en sån där dag när jag bara fryser och inte har lämnat datorn med många meter. En sån där dag när det är svårt att ta för sej något bestämt. Jag vet att såna här dagar botas bäst med en rask promenad men det snöar ju så gruktansvärt ute. Allt jag vill ha är en bra film och ett glas rött.

Nu har jag varit inne hos UnderbaraClara en trilijon gånger idag för att kolla om det hänt något. Och jag som utger mej för att vara en sån som inte bryr mej så mycket om bebisar och sånt....

Jag vaknade jättetidigt. Gillar det. Brukar gå upp och slå på en kanna kaffe, krypa ned i sängen med det, läsa lite bok och somna om. Men idag gick det inte. Jag låg och vred mej fram och tillbaka tills jag insåg att jag fick lov att gå upp. Nu sitter jag framför datorn. Ute är det vitt och jag är lika trött.

Jag har hittat mitt drömhus! Billigt och himla speciellt. Synd bara att jag inte har ekonomin att köpa ens en kvadratmeter av det just nu. Men det är mysigt att drömma lite. (Och så känner jag mej hemskt vuxen när jag funderar på hus.). Fast jag vet inte jag. Jag kanske inte är husköparen med mest omdöme.

Jag är irriterad den här veckan. Häromdagen irriterade jag mej på detta

Idag har jag gått vidare till att störa mej på inskränkta, småaktiga människor.
Engla är en i raden som får ta emot tyckare av diverse kaliber. Häromveckan köpte hon sej en spetsbody.   Ett svart plagg i spets och det blev ett jäkla hallå! Både i hennes egen blogg och på andra ställen. För en spetsbody!? Folk blev fullkomligt rabiata för att hon ville ha ett sådant plagg och jag känner bara: Kom igen! Är folk verkligen på det här sättet? Så himla ängsliga! Och nu har hon byggt en stor garderob vilket resulterar i  en upprörd disskution hos bloggkommentatorerna (kolla kommentarerna om du orkar). Folk tycker att det är för stort, för billigt, för dyrt, för onödigt. Och jag bara tappar andan och börjar nästan gråta för att jag blir så himla nedstämd av människors oförmåga att unna andra något, att låta andra göra sina egna val. Människor som orkar sätta sej ned och spy ut sin läskiga negativa energi.

Jag är absolut inte felfri själv. Visst kan jag tycka mindre snälla saker. Men att skriva det? Skriva det till någon annan som man ens inte känner. Konstigt.

Min blogg är inte den med flest besökare och kommentarer om man säjer så. Men några läsare har jag och en speciell som lämnar fina kommentarer då och då. Tycker hon verkar så fin den där Fifi för hon skriver så gulliga kommentarer. Det är liksom inget "fin blogg" eller  "snygg!". Det är genomtänkta små kommentarer där man verkligen ser att hon läst och reflekterat över mina små inlägg. Så himla fint!

Jag kan väl inte påstå att Petra Mede har varit någon av mina stora favoriter men till den här krönikan säjer jag bara WORD! Den handlar om vårt behov att vara lika, vara nog och som alla andra och då främst i barnanskaffandesammanhang. Människor som precis har hunnit pressa ur sej en unge får genast frågan: Och när blir det ett litet syskon?

Inte något tvång för att jag är rädd för att det inte ska funka sen.

Här sitter jag och är helt och fullt nöjd med livet. Obligatoriskt fredagsmys med älskade som nu somnat. Fick ett fint sms från en annan älskad och jag känner mej bara nöjd. Nöjd med allt. Nöjd med fina vänner och en kärlek som är något alldeles extra.

Appropå gamla hus! I gamla hus hittar man ofta skatter. När människor har bott i ett hus i mer än ett århundrade samlas det onekligen massor med fina, fula, intressanta, oumbärliga saker där. Jag och Daniel var hemma i mormor och morfars hus häromsistens och jag hittade en hel del vackra saker. För mej blir det också otroligt viktigt att spara saker därifrån (mitt tredje hem).