Utsidan finns inuti

Det här är Agnes (min pappa döpte honom då han trodde det var en liten katt-tjej). Jag har skrivit om honom förut.

Han är min älskling och jag är hans mamma. Jo, jag är faktiskt det! Agnes kommer från mina föräldrar där hans mamma inte ville ha honom (Gud vet varför?). Så därför tog jag den lilla blekgula kattungen och födde upp honom med flaska.

Idag är han en stor kille med en rad egenheter. Han slickar folk i ansiktet som en hund, pratar mycket, skäller på en när man nyser.

Dessutom är det tur för Agnes att han bor med oss eftersom han har en direkt farlig fallenhet. Han gillar centralstimulerande preparat. Man får hålla vinglas och snusdosor i styr när Agnes är i närheten. Annars är han framme och försöker slicka i sej fort som sjutton. Väldigt udda beteende för en katt då de flesta katter skyggar så fort någon öppnar en snusdosa. Så om Agnes inte bodde med oss skulle han nog snart hamna i dåligt sällskap. Och med det namnet i kriminella kretsar kan det ju bara gå allt annat än bra.