Men sen...

Kom finaste, älskade älsklings D hem med godis och massa kärlek. Då kändes det lite bättre.
Bästaste bästa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0