Utsidan finns inuti

Egentligen läser jag ju innovationsprogrammet med inriktning psykologi på Mälardalens högskola. Första året där läser man mycket innovationsteknik, andra året är psykologi, vilket jag redan läst. Det tillsammans med att min pappa var sjuk och senare dog i slutet av 2008 gjorde att jag tog en paus. Först var det bara sorg, sorg, sorg. Den varan är det mycket av fortfarande, men efter ett tag kändes det fel att min älskade, fina, underbara pojkvän skulle försörja oss båda på sin lön (vilket han gjorde utan att yttra ett ont ord eller gnälla en endaste gång). Jag insåg att jag måste ha en inkomst!
Vad göra? Söka jobb för en termin - Nej, kändes inte meningsfullt i dessa tider, Socialbidrag? - Näe.. fy, det är jag för stolt för och dessutom känns det som det finns de som behöver det bättre. Eller för stolt för? Det lät som ett hån mot alla de som går på socialbidrag. Det var absolut inte så jag menade och det är verkligen, verkligen inget jag ser ned på men efter att ha följt denna blogg  så känns det absolut inte som ett alternativ som jag skulle klara av i dagsläget. Att bli granskad, vänd på ut och in och dessutom efter att ha genomgått sitt största trauma i livet.. Nej.

Men vad göra då? Vad kan jag? Jag kan sy, det kan jag! Ganska bra, inte super, men bra. Och jag gillar att rita kläder. Skulle man kunna? Är det möjligt? Jag bestämde mej iallafall för att börja sy och slänga upp lite plagg på Tradera...Trodde aldrig att det skulle löna sej men det gjorde det! Folk gillade det jag gjorde och jag har iallafall en inkomst tills jag börjar plugga igen. Det känns superbra och jag känner mej nyttig och tuff som drar in pengar på något jag åstadkommer alldeles själv.

Här är lite av mina alster:




..och förlåt för de cheesy rubrikerna och texterna. Har lärt mej att man måste skriva sånt för att sälja på Tradera. (Men aldrig att jag skriver "såååå läcker". Då lever jag hellre på bröd och vatten...eller vatten...endast..