Solsken gör Lotta glad i magen!
Här sitter jag på min balkong på det stekheta trägolvet brevid mina solrosor to be och bränner rumpan av mej mot plankorna. (Ja, jag har byxor på mej men ändå). Livet är fint!
Här är jag!
Insåg idag, när jag såg att jag fått ett ilägg på facebook av käraste vännen där det stod: "Kan man få tag på dej på något sätt?", att jag har varit totalt isolerad här i dalarna, utan fungerande mobil och noll kontakt med mina vänner förutom just på facebook då.
Jag vet inte, dagarna bara går här, man krattar lite gräs, river i någon rabatt, plockar lite blommor och umgås med familjen och så har det gått en vecka till. Härligt är det men jag saknar mina vänner och min fina kärlek. Kärleken dyker dock upp på torsdag kväll. Underbart!
Vi har inte sett varandra på snart två veckor då, jag och D. Fast för mej är det ändå nödvändigt att få vara ifrån varandra ibland för det blir ju så himla härligt att återförenas. Just nu saknar jag allt med honom. Hans goda doft, hans fina ansikte, hans starka armar och trygga bröstkorg, hans underbara humor, hans sätt att se på mej.
Men snart så, då kommer han och då ska jag banne mej pussa sönder honom!
Jag vet inte, dagarna bara går här, man krattar lite gräs, river i någon rabatt, plockar lite blommor och umgås med familjen och så har det gått en vecka till. Härligt är det men jag saknar mina vänner och min fina kärlek. Kärleken dyker dock upp på torsdag kväll. Underbart!
Vi har inte sett varandra på snart två veckor då, jag och D. Fast för mej är det ändå nödvändigt att få vara ifrån varandra ibland för det blir ju så himla härligt att återförenas. Just nu saknar jag allt med honom. Hans goda doft, hans fina ansikte, hans starka armar och trygga bröstkorg, hans underbara humor, hans sätt att se på mej.
Men snart så, då kommer han och då ska jag banne mej pussa sönder honom!
Bild från lookbook
