Godmorgon!
Eller god förmiddag kanske? Väcktes av ett sms från lillebror i morse: "Snälla, ring mej!". Trodde det hänt något men det lilla livet hade tydligen bara tråkigt. Man vet liksom aldrig. Sist han ringde så hade han kört en kökskniv genom tummen så jag har rätt att vara nojjig.
Nu frågar Daniel om jag bloggar om hans morgonhumör. Hade inte tänkt det men när han ändå tar upp det: Daniel är den mest fantastiska människan, snäll, omtänksam, vacker och gullig i största allmänhet.. Men precis när han vaknar är det lite som att vara tillsammans med....eh... typ... Hitler! Fast han är förlåten. Han är rätt söt när han vaknar med rynkad panna och tror att hela världen är emot honom.
Annars så, min älskade Atomflicka kommer hem till mej ikväll. Då ska vi slurpa rosé och ta igen massor med viktigt prat. Min fina, fina. Kan nästan känna fysisk längtan efter den människan ibland. Nääeeej!! Inte fysisk så!! Herregud, vad är ni för människor? ;-)
Det var väl det hela. Ha en fin dag!
Kommentarer
Postat av: Fifi
Niklas har inte något strålande morgonhumör heller, men han är mer…svår att kontakta, jag pladdrar på och han fattar ingenting.
Pormaskar ska vi inte ens tala om! Jag hatar egentligen att jag har dem, men de är ju så roliga att klämma! Och mina föräldrar har världens bästa pormaskljus i ena badrummet, så jag brukar gå loss ordentligt när jag är där.
Hoppas du har det kul med Atomflickan nu!
kram
Trackback
