Att vända upp halsen lite
De senaste dagarna har blivit mycket Plagg by Charlotta. Och jag är jätteglad för det. Jag är skitglad att jag vågar, tror t.om. att det kommer att gå bra. Det är en känsla jag har. Men.. jag kan inte låta bli att känna mej lite, lite blottad. Som att jag har vänt upp halsen och strupen. Står helt sårbar. Alla gillar ju uppmärksamhet, jag med, men jag blir ändå lite rädd. Att vara i centrum är egentligen inte mitt naturliga element. Nu har jag ju sagt:" -Jag kan det här! Jag är bra på det här!". Och det är jag ju, det vet jag! Men ändå. Lite sårbar känner jag mej. Och duktiga flickan drar mej i håret och säjer att det måste vara bäst. Bättre än bäst. Och hon har sjuka krav den flickan.
Tur då att det roliga, spännande och pirriga uppväger kniven-mot-strupen-känslan. Det ska bli så himla roligt! Och jag är så glad att jag har möjlighet att göra det här. Följa en dröm. Och den lite blyga, lite rädda flickan som bor djupt där inne hon ska också få må bra!
Kommentarer
Postat av: Fifi
Det är ju inte så konstigt att du känner så nu när du har offentliggjort ditt skötebarn!
Postat av: Fifi
Nja, jag har svårt att lämna disk också, fast det är förstås värre när någon annan gör det ;) Jag var diskneurotiker långt innan Elly kom, så jag tror det är att jag är så slarvig i övrigt att jag måste ha ett präktigt område!
Trackback
