raggarfobi

Nu är det Power-Meet i stan. Skitkul tycker de flesta - småläskigt tycker jag. Varje år när denna tilldragelse äger rum brukar jag se till att försvinna från stan. Jag lider nämligen av lätt raggarfobi vilket säkerligen baseras på mina upplevelser som liten fjortis.

Min raggarhistoria ser ut så här: En av mina vänner var tillsammans med en raggare när vi gick i högstadiet. I Leksand som jag kommer ifrån ska man inte vara tillsammans med raggare. Man ska vara tillsammans med hockeykille! Så såg det i alla fall ut när jag gick på högstadiet under 90-talet. Att synas tillsammans med raggare var som att stämplas som spetälsk (tyckte mitt tonårsosäkra jag i alla fall). Därför har jag tillbringat åtskilliga stunder ihopkrupen i baksätet på den där kompisens killes raggarbil och hoppats att jag inte syntes eftersom jag var nödd och tvungen att åka med ibland. Dessutom ängslades jag över att de spelade musik så högt. Herregud, lite diskret om jag får be. Och så hade de ett så himla vulgärt språk. De kallade flickvänner...eh... (nu rodnar jag lite)... hål! De var lätt främlingsfientliga och allmänt högljudda. Och jag skämdes samtidigt som jag ville vara med min vän.

Ni vet ju hur extremt självmedveten man är som tonåring. Man tror att alla bryr sej om vad man gör fast de som man tror bryr sej egentligen är fullt upptagna med att tro att alla bryr sej om vad de gör.


Så! Det är min raggarhistoria. Traumatisk va? ;-)


I vilket fall, när jag träffade Daniel som kommer härifrån fick jag skrämselhicka och var nära nog på väg att göra slut när han berättade att han brukade besöka Power - Meet. Herregud! - En raggare in disguise! Fast det var han ju inte och senare har jag förstått att ALLA (nästan) som kommer härifrån besöker Power Meet vem än de må vara. Jag har aldrig varit där än dock, fast jag bott här i 6 år. Man kanske skulle ta och möta sina demoner?

Älskade Håkan!

Jag vet inte vad det är men de senaste gångerna jag hört eller sett Håkan Hellström har jag börjat gråta. Har inte lyssnat på honom så mycket på senaste, varför är obegripligt. Jag köpte den lilla rosa första skivan strax före att min pappa fick en stroke för många år sedan och aldrig har en skiva hjälpt mej så mycket, tröstat så mycket. Ända sedan dess har Håkan varit min privata tröstare och peppare beroende på humör. Det fina är att han många andras privata tröstare och peppare också. När jag kollar på allsång på Skansen och ser ett publikhav med tonåringar som är lika begistrade som jag var på min första konsert, trots att de inte kan ha varit mer är 4-5 år när den där första skivan kom, så tycker jag att det är så fint.
Det är något med hans fullständiga innerlighet tror jag.

Älskade sommar!

När det är så här varmt och underbart fattar jag inte hur vi ens överlever genom vintermånaderna med antingen iskyla eller snöslask. Det är så här det ska vara ju!

Just nu är jag hemma en snabbis men imorgon drar jag till Stockholm och hänger lite med min fina Emma. Underbart! Idag ska jag dock försöka möblera till mej ett syrum i vårt sovrum. Brukade sitta och sy i köket men är lite trött på att katterna alltid "trär om" mina maskiner under natten och det är rätt jobbigt att packa upp och packa ned dem hela tiden. Vi får så hur det blir helt enkelt! Det får gå. Kanske blir det lite trångt men hellre det och syro.

Måste. Ta. Kort.

Jag vet ju själv, jag har svårt att ta till mej bloggar utan foton. Ändå är jag så jäkla dålig på att ta kort till den här bloggen. Fattar inte. Har verkligen nästan alltid kameran i väskan men ändå blire inga bilder. Kanske är jag kvar i den där "pinsamt-att-fota-sjukan". Typ: Här sitter vi och fikar och då ska jag helt plötsligt hala fram kameran och ta kort på min bulle. Och ändå uppskattar jag själv bildfyllda bloggar (inte på bullar just då kanske, men ni fattar grejen!). Och förresten, inte såna där mastodontinlägg med s.k bildregn. Tar ju evighet att scrolla sej igenom...
Ska. Skärpa. Mej!

Iväg igen!

Jag kapitulerar! Jag åker tillbaka till Dalarna igen. Var inte så kul att vara hemma när Daniel har extremt mycket på jobbet och därför tittar hem framåt kvällskvisten och vännerna fortfarande inte fått semester. Då åker jag faktiskt hellre hem till mammsen och får sällskap, känner gräset under fötterna och njuter av det vackra landskapet.
Dessutom så blir det så himla mycket mysigare att komma hem igen och pussa på Daniel. Älskar det där med att bli mött vid tåget. Känns så härligt och nykärt!

Like them young

Hört på PRO:s loppis idag!
Två damer, ca 70- 80 år pratar om allsång på Skansen:


Dam 1: Såg du på allsången?
Dam 2: Oo ja!
Dam 1: Men jag gillar inte den där nya.. Måns heter han va?
Dam 2: Men...han som är så jädra snygg och mysig!
Dam 1: Näe.. jag vet inte jag...
Dam 2: Och så var det ju han den där andra som jag gillar så mycket som är så himla snygg! Vad heter han..?
Dam 1: Tommy Körberg?!
Dam 2: Näääej! Danny!! Så snygg är han!


Och jag som trodde att smaken ändrade sej med åldern. Att man någonstans vid 60 skulle börja gilla gråa tinningar, rund mage och rynkiga kinder men det ser mörkt ut på den fronten. Får väl skaffa mej en toyboy på ålderns höst!

Det svåra valet

Ska åka på badutflykt, hittar inte min bästa bikini. Faktum är att det enda som jag hittar är en ytte-pytteliiiiten trekantsbikini som jag fått med någon tidning. "One size fits all" - my ass! Och det är precis det som är problemet. Mitt ass, för att uttrycka det plump. Det blir liksom ett svårt val det där: Vill jag täcka rumpan och visa andra privata delar eller vill jag låta de privata delarna förbli just privata och visa halva rumpan? Tror det blir det senare alternativet Och så hoppas vi att det inte är någon annan på badplatsen... Stor chans när termometern tangerar 30 grader..

Skönt

Jag överlevde hos tandläkaren igår. Skönt att ha det gjort. Nu är inte nästa tid förräns i september så med andra ord kan jag andas ut och ta sommar på riktigt. Sitter på balkongen med datorn i knät och funderar på vad jag ska hitta på idag. Finns ju en hel del innegrejer som skulle behöva göras men det känns inte direkt så där jättelockande.. Måste verkligen laga min cykel också. För om den var hel skulle jag kunna cykla till badplatsen och ta ett dopp. Hade varit skönt.

Midsommar och tandläkarskräck

Är precis hemkommen från Dalarna och en fin (men regnig) midsommarhelg. Har umgåtts med familjen och också hunnit med en del fest. Finfint. Allt utan att ha tagit en enda bild dock. Jag är så tråkig.
Idag ska jag till tandläkaren och kan inte riktigt fokusera på något annat. Någon slags tandläkarskräck har infunnit sej. Min tandläkare är jättebra men skräcken tror jag beror på att han är så himla glad i bedövning. Jag hatar, hatar, hatar att ta sprutor i munnen. Har rotfyllt tänder förut utan minsta bedövning. Hellre smärtan än de där sticken och den förlamade, äckliga känslan efteråt. Försöker förklara att det inte behövs bedövning eller iallafall inte så mycket men allt han gör då är att glatt förkunna att "Men då gör det ju ont!" samtidigt som han snabbt som en vessla kör in en spruta i munnen  på mej. Hua. Så nu sitter jag här och har lite ont i magen.

Tack för den!

Facebook reklamen brukar ju på något rätt läskigt sätt vara anpassad efter ens person. Nu vet jag dock inte hur de tänk för i min reklamruta finns reklam för Liberoblöjor och "Du som har bmi +35". Tack, men nej tack. Jag har INTE en unge undangömd i någon garderob någonstans och jag kommer fortfarande i favvojeansen. Pft..

Hemma igen

Åh, så skönt att vara hemma igen! Har varit en tur till Gävle igen för att städa källare och piffa det sista inför visningen av morfars hus. Vad jag lärt mej av detta? Såna här projekt drar alltid ut på tiden! Jag och Mattias skulle ju åka EN gång för att fixa men har nu varit där fyra i olika konstellationer. Men nu så, nu är det klart! Fast det blir nog några resor till dit i sommar för att riktigt suga ut det sista innan försäljningen. Kommer att kännas konstigt att inte huset finns där för oss längre. Världens mest spännande hus när man var liten! Sent 1800-tal är det, med massor med skatter och skrymslen för ett litet barn att leka i. Det har alltid varit med tredje hem och jag har alltid kännt mej totalt trygg där.

Att det nog sliter på en mer än man tror, såna här avsked kombinerat med hårt slit, upptäckte jag på vägen hem. Jag åkte över Stockholm. När tåget blev stående på Arlanda station som ju är under mark fick jag världens panikattack. Allt flimrade, jag tappade känslan av här och nu och det kändes så tungt att andas. Min mobil var också urladdad så jag kunde inte ringa till någon. Det var bara att blunda och tvinga mej själv att djupandas tills det gick över. Är rätt stolt över mej själv ändå, att jag klarade mej igenom det själv.


Sen blev det bättre och jag blev totalt distraherad av en amerikansk dam som var väldigt..... amerikansk... Ni vet den där negativa generaliseringen man ibland kan ha om amerikaner (fast jag vet så klart vet att det är tokfel och hemskt att dra alla amerikaner över en kam.). Saker hon sa: Sverige var primitivt, Stockholm var en rätt värdelös stad, svenska tjejer med blont hår skulle kunna tjäna en forutune på att sälja sitt långa, blonda hår i USA, Mrs Obama var en fat cow (vågade inte fråga mer om politisk inriktning då.), en stackars kille råkade ställa ned sin väska på tantens fot: "-fucking idiot" väste hon då. Eh.. charmig dam med andra ord.

Pinsamt

Det har varit sjukt varmt idag, riktig värme. Härligt men också aningen kvavt och jag ska erkänna en pinsam grej: Jag har inte varit ute på hela dagen! (Okej, balkongdörren har varit öppen och jag har gjort små vändor ut dit.) Istället har jag suttit i soffan iförd bikini eftersom det var det enda plagg jag pallade att ha på mej och så har jag spelat Bejewled. Förtappade människa!

Man får ju lite dåligt samvete på något vis... Det här har ju varit en dag för picknick och bad allra minst. Lite ångest fick jag när jag kikade runt på bloggar och det var bad och grillning och uteserveringshäng och brännboll och pingis, eller nä, inte pingis.... Men iallafall, i all oändlighet. Och själv har jag alltså parat i hop fallande diamanter efter färg, visserligen i bikini, men det räknas nog inte som strandhäng för det.


Jag tänker skylla på åskan som hängt i luften hela dagen utan att liksom riktigt få komma till. Jag blir så himla väderpåverkad och tappar allt kraft av sånt väder.


Äh, vi tar igen imorgon helt enkelt.. Fast jag tror vi skiter i grillningen.. Grillen hade ingen botten längre märkte jag och det kan ju medföra viss risk för eldsvåda.

Lite äldre ändå...

Appropå att jag blivit ett år äldre och känner mej lika ung som vanligt: Idag fick jag mej själv att haja till när jag plockade ned en ask våtservetter i varukorgen med motiveringen att de är praktiska att ha i handväskan. Ålderdomen har smygit sej på ändå alltså! För hur mycket tantvarning är det inte på det? (Men sjukt praktiskt ju)

Ett år till!

Idag blev jag ett år äldre (även om jag firades med presenter i fredags). Ikväll vid halv sju så är det exakt 32 år sedan jag mötte den här världen. 32, 32, 32... Jag tycker att det låter skitvuxet. Nu borde jag verkligen vara stor. Nu borde jag vilja göra vuxna grejer typ eh... storhandla, pensionsspara och sånt. Jag borde verkligen inte vilja ha en blöt kväll på krogen med vänner och jag borde verkligen, verkligen inte  vilja åka på festival! Herregud.. Men det vill jag! Och det är helt okej med mej. Hej 32! Jag kommer att gilla dej. Det känner jag på mej.

En fin dag

Idag har vi haft en riktigt skön dag, jag och grabben min. Vi åkte till stan, åt thaimat på uteservering och bytte ett par skor som jag fått av Daniel i födelsedagspresent. Det var absolut inget fel på skorna, han har smak min kille. Däremot var de i storlek 37. Han köper alltid skor till mej i storlek 37 eftersom jag någon gång i början av vårt förhållande sa att jag hade den storleken i förhoppning att verka liten och nätt eller nåt (Är egentligen mer en 38/39:a). Det har jag fått sota för. Jag får fina skor av Daniel i present rätt ofta eftersom jag älskar skor. Varje gång rynkar han på sina vackra ögonbryn och säjer förvirrat: "-Men har du inte storlek 37? Jag hade för mej det...." Men det gör inget. Huvudsaken jag får skor!

Iallafall, sen gick vi ned till hamnen och dinglade med fötterna vi en brygga tills jag nästan fick lite solsting.Då åkte vi hem och jag somnade skönt i soffan en stund. Ni vet när man får till en sån där riktigt skön vil? Med lite dreggel t.o.m. Härligt!
Jag kallar den bleka ben över blått hav....

Hemma, borta, hemma, borta

...fast ändå hemma på något sätt. Imorgon drar jag och brorsan till Gävle för storstädning och homestyling för hela slanten, hela helgen... phu .
Ska försöka få med mej kameran och ta lite bilder till den här stackars bildfattiga bloggen. Tyvärr har jag inget modem till datorn så den får stanna hemma.

Blåst

Oj vad det blåser ute. Allt vajar och jag har spänningshuvudvärk. Jag får alltid det vid extrema väder. Och väderomslag och när det är fullmåne och åska i luften. Drygt tycker jag.

Annars då, har inte hunnit med så värstans mycket än. Försöker hitta rutiner för hur man jobbar hemifrån (med vad får ni veta sen). Egentligen borde man bara ha vanliga kontorstider. Äta frukost och sätta igång typ. Men det är svårt. För ser jag att det måste dammsugas och diskas så gör jag det. Måste lära mej att mentalt "gå till jobbet" och så får vi städa och plocka på eftermiddagarna. Jepp, så fåre bli.

På fredag åker jag och lillebror till Gävle och plockar lite mer i morfars hus. Får se om vi kanske hinner med något kul också. Blä, det är tungt att plocka ihop i det huset, att tänka sej att någon annan ska bo där, gå på golven, höra hur det knakar så som det gör i gamla hus. Jag har upplevt några av mina finaste barndomsstunder där med hela familjen. Har alltid älskat att vara där. Sånt sitter i väggarna. Men mamma kan ju inte ha två hus liksom.

Hej!

Ville bara säja att jag varit i morfars hus (som ska säljas) med mamma och rensat och därför hunnit med noll bloggning. Så.

Ny favorit!

Jag har hittat en ny favoritblogg även om den funnits länge. HannaPee! Jisses så skön hon är. Hon är skitrolig, har självdistans och vågar vara ful. Gillar. Skrattar!

Saker som gör livet lite extra värt!

  • Att varje kväll krypa ned tätt intill Daniel och somna gott.
  • Att ont-i-magen skratta med underbara vänner.
  • Att ha diskutioner med samma vänner.
  • Att bara hänga med lillebror.
  • Att bara hänga med mamma.
  • Frukostkaffe på mammas veranda.
  • Rosé på vår balkong.
  • Att göra iordning sej inför en rolig kväll.
  • Att ta en promenad när häggen precis slagit ut och andas in.
  • Att ha ett par nya jeans som sitter perfekt.
  • Att skor finns!
  • Fräknar på näsan.
  • Bada på hemliga badplatsen med krokodilen.
  • Att vara tillsammans hela familjen.
  • Varm katt på magen.
Blev lycklig bara av att skriva denna lista!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0