Från hem till hem
Idag drar jag hem. Hem från mitt hem. Det blir himla förvirrande det där, när jag kallar både mitt egentliga hem där jag bor med Daniel hemma och mitt barndomshem hemma. Men det är ju här av allt jag helst vill vara, med min D. Men av olika anledningar som jag inte har någon lust att blogga om går det inte just nu. (Nej, det är inget som är knasigt med kärleken. Den är fantastisk som alltid). Men usch vad det tar emot, inte för att jag inte vill vara med min familj för det vill jag ju, men för att jag behöver det som är jag och mitt, mitt hem just nu. Min älskling. Jag vill pyssla i min lägenhet, hänga upp mina gardiner, klappa mina katter. Men snart så. Snart har nog allt ordnat sej.
Förövrigt så har jag haft en fantastisk helg med Daniel med god mat, upptäcktsfärder, shopping och kärlek.
Jag tänker ofta att jag har haft sån oerhörd tur som träffade just honom. Han är det finaste jag vet. Vi är som hand i handske. Vi vet allt om varandra, alla misstag, alla olyckor och lyckor. Vägen är ju inte alltid spikrak när man varit tillsammans länge men när man kan prata med varandra, finnas för varandra, våga erkänna fel och dumheter, då är den så rak den kan bli.
Kommentarer
Postat av: Tessi
Kärleken låter underbar.
Hoppas det ordnar sig med resten också.
KRAM
Trackback
