Utsidan finns inuti

Tidigare i år, för mindre än två månader sen dog min älskade, fina pappa. Jag visste inte om allt skulle stänga av när han dog, om inget längre skulle vara kul. Men så idag, idag blev jag lite julpirrig och förstod att barnet inom mej inte dött för att pappa flyttat vidare. Det är nästan som att han puffar mej lite på axeln i min juliver. Det kanske låter konstigt men jag var så rädd för att allt det skulle försvinna när jag förlorade en förälder. Men nej, det finns kvar. Kanske som ett sätt att komma honom närmare ännu en gång. Han gillade jul min pappa.

När jag blir STOR ;-) och får barn ska vi ha en sån här kalender och räkna ned till jul för att riktigt julpirra ut i fingerspetsarna tillsammans för så har mina föräldrar alltid fått mej att känna:

(Just denna kommer från bluebox.se)